Sveda- och värkersättning – Så här funkar det!

Om du på grund av en patientskada drabbats av ett fysiskt eller psykiskt lidande av övergående natur kan du ha rätt till ersättning för sveda och värk. Denna artikel ger dig matnyttig information om ersättningen som ibland kallas ”plåster på såren”.

Ersättning för sveda och värk lämnas för:

- Rent kroppsliga defekter

- Smärta och andra fysiska obehag

- Psykiska besvär som ångest, depressioner, sömn- och koncentrationsstörningar

- Olika sorters vård och behandling

Tänk på: Om psykiska besvär ska anses vara en personskada krävs att det finns en medicinskt påvisbar effekt. Har du exempelvis varit sjukskriven eller genomgått terapi på grund av de psykiska besvären? Det räcker inte att du haft en normal känslomässig reaktion av en skadegörande handling, såsom exempelvis rädsla, vrede eller sorg. Ersättning för sveda och värk lämnas inte när du känner dig kränkt.

Vad bestämmer ersättningens storlek?

Den absolut viktigaste faktorn för att bestämma vilken sveda- och värkersättning du kan ha rätt till är den akuta sjuktiden, det vill säga skadans läkningstid. Man behöver även ta reda på:

- Vilken typ av skada det är frågan om

- Vilken intensitet lidandet haft

- Vilken svårighetsgrad behandlingen haft

- Var du har vistats, i sjukhuset eller i hemmet.

Akuta sjuktiden – Vad innebär den?

Sveda- och värkersättningen är alltså avsedd till att ersätta det fysiska och psykiska lidande samt obehag som en skada orsakar under läkningstiden, den akuta sjuktiden.

Den akuta sjuktiden anses löpa fram till dess att du blivit frisk eller då din skada resulterat i en invaliditet. En invaliditet kan föreligga först när den akuta vården och behandlingen har avslutats och skadans tillstånd blivit stationärt. Tänk på att den akuta sjuktiden inte behöver sammanfalla med din sjukskrivningstid utan kan pågå under både kortare och längre tid.

Sveda- och värkersättning kan lämnas utanför den akuta sjuktiden:

- Om du genomgår nya operationer eller behandlingsperioder under invaliditetstid

- Om du drabbats av nervskada

- Om du drabbats av särskilt svåra skador, exempelvis synförlust eller förlamning

- Om du drabbats av ett ökat lidande på grund av en diagnosfördröjning.

Trafikskadenämnden fastställer hjälptabeller som används vid beräkning av sveda- och värkersättning

I tabellerna tas bland annat upp:

- Vad grundbeloppet blir per månad

- Vad svår fysisk och psykisk skada innebär

- Vilka behandlingar som ger en förhöjd ersättning

Kom ihåg: Bedömningen är individuell och skaderegleraren har stor frihet. Det är vanligt att försäkringsbolaget lämnar 25, 50 eller 75 procent av grundbeloppet. En nedsättning av ersättningen förekommer exempelvis när det är fråga om långa akutperioder där besvären emellanåt varit lindrigare och vid diagnosfördröjningar.

Exempel på situationer med förhöjd sveda- och värkersättning:

Exempel 1

Om du drabbats av en patientskada som innebär att du varit inneliggande på intensivvårdsavdelning (IVA) kan du ha rätt till en förhöjd ersättning på 50 procent.

Exempel 2 

När du drabbats av en patientskada som innebär att du haft behov av anordning (fixator) som ger stöd och stabilitet åt någon del av kroppen, exempelvis handled eller fotled, kan ersättningen bli förhöjd med 40 procent.

Exempel 3

Om du behövt ha en tarmstomi eller blåsstomi alternativt vid en djup infektion behövt dagliga omläggningar kan ersättningen bli förhöjd med 20 procent.

Tänk på att: Vid förhöjd ersättning utgår man alltid från grundbeloppet enligt tabellen. En förhöjning innebär ett påslag på 10–50 procent. Du kan aldrig få en förhöjning över 50 procent på grundbeloppet.

Visste du att: För fysiskt eller psykiskt smärtsam behandling som inte sker under akut sjuktid lämnas ett särskilt ersättningsbelopp per behandlingstillfälle. Denna ersättningsform är vanlig vid tandskador.

Klicka här för att ta del av Trafikskadenämndens hjälptabeller.